Pages

Sunday, September 26, 1999

Tidvatten

Hur kan vi ha blivit så olika
när vi fortfarande talar samma underliga språk
vattnet som flödar under våra fötter
är samma vatten vi badade i när vi inte visste hur det var att leva
Jag kan inte läsa dina tankar längre
men jag vet att de har förändrats på samma sätt som mina

Från början hade vi allt i vårt ingenting
vi ägde ett tomrum som var en sagovärld
det var vackert, men ingenting varar för evigt
med åldern lär man sig att den verkliga färgen är grå
att verkligheten är hård
jag kan inte längre läsa dina tankar, men jag vet att du vet
för du har glömt bort hur man ler