PartyTV:n

Den där TV:n kan man ju inte bara slänga, tänkte jag.
Så jag plockade isär den och satte in partybelysning i den på ett fult sätt.

Gömd på en sidogata

- Jag kommer hem någon gång nästa vecka, när vet jag inte. Sen ska jag fortsätta söka jobb då och sådär.
- Okej, men ha det så roligt!
- Du är verkligen inte bra på det här med kommunikation! Liksom "Min pappa har dött." "Okej, men ha det så roligt, hejdå!"
- Hahaha
- Ja, men vi hörs!
*klick*
- Haha.... hallå?

Jag hade en riktigt hardcore nostalgitripp häromnatten på youtube. Tidiga Manic street preachers, soundtracket till mina tonår.
Youtube-natten var första gången på länge då jag tillslut blev så trött att jag ramlade in i möbler. Dagen efter (igår) var inte mindre förvirrad. Jag var på väg till bokhandeln för att köpa tuschpennor. Halvvägs dit mindes jag sms:et jag vaknade till om ett möte i en lokal mittemot. Det pågick i just den stunden som jag var precis utanför av andra skäl.
Jag försökte få någon idé om vad jag skulle göra av mig. Fick syn på en knallgul bänk på en sidogata.

Spökstaden och explosionen

L o r i N i x (.net) J u n k y a r d

Igår besökte jag en bakvänd spökstad. Ett bostadsområde som är öde inte för att det är övergett, utan för att det inte varit bebott än. De håller på att bygga mitt ute i skogen, och fast träden är nerhuggna känner man den. Det finns inga asfalterade vägar dit, och inga vägar man ser på avstånd. Man hör ett tyst muller bakom en kulle som sträcker sig som en hel vägg längs med vägen till Nässjö/Eksjö. Utanför den uppgrävda marken står små bebisgranar i mossiga gyttjepölar.
Jag var där med AC och hennes schäfer. Det var tomt förutom på en visslande kvinna i en miniherrgård utan fönster och dörrar, och jag blev lite mysigt andäktig. AC hjälpte mig utreda begreppet burspråk, och jag entusiasmerade över de nya, lättviktiga byggklossarna de bygger husskelett med på nolltid numera.
Vi hittade ett fint, gult skämselröret. Ett skämselrör är ett rör man skäms för att bära på eftersom man snott det på en byggarbetsplats för att ta hem till sitt marsvin. AC skämdes förstås inte, hon hånade nojan jag fick och bar röret åt mig fram till det att Sessan fick syn på en svart katt.

Sen var det detta med den exploderande cykeln. När vi var på väg för att handla konstaterade vi båda två att respektives hjul behövde pumpas. Till min förvirring satte AC efter det ordbytet iväg mot Statoil.
"Ska hon be om att få låna en pump från butiken?" undrade jag i mitt stilla lantissinne. Det fanns ju aldrig några mackar där jag cyklade under min uppväxt, och jag hade aldrig använt mig av vare sig deras luft eller vatten. Nu har jag det så det räcker för ett tag.
Jag noterade slött att det var högtrycksluft det handlade om, och tryckte luftslangen mot .. ehm.. munstycket på däcket i vad jag tyckte var en kort stund. Och jag hann säga "Ööh" när jag såg sprickorna växa i gummit, sen small det.
Det var som ett knytnävsslag av luft i högerögat och örat på samma sida svarade genast med ett högt tjut.
"Men... oj" pep AC.
"Aaj"
"Ojoj"
"Aj aah"
Tårarna sprutade ur mitt öga, och AC började svamla för fullt.
"Jag tänkte precis säga.. 'ta det försiktigt'.. jag tänkte.. och så bara BOOM! Jag skulle precis... BOOM, haha. Du sa ju att du aldrig gjort det innan, och jag tänkte precis säga att.. men nej, BOOM! Vad dumt, oj..."
Det var som om hjulet blåst bort mer än bara sig själv. Våra öron fortsatte ringa, och vi var plötsligt oförmögna att hålla koncentrationen uppe för flytande samtal och beslutsfattande. Vi visste inte vart vi var på väg, vart cykeln skulle ta vägen och vad den andra nyss sagt.
Men vi kom dit vi skulle, och kompromissade med cykeln genom att dumpa den halvvägs.

Jag köpte godis, och även bättre slags mat. Som plåster på ögat blev jag betjänad av en av mina två favoritkassörskor. Jag log brett tills jag lade märke till hennes cutter-mode, tummar instuckna genom fransiga hål i ärmsluten. Efter det log jag på ett sorgset sätt. Kanske skär hon sig inte, men varför klipper man annars hål på ärmarna?
Jag vajade sakta min matpåse fram och tillbaka, som ett otåligt barn i trans, i väntan på AC. Tankarna hade seglat vidare till Heather Grahams roll i Twin peaks, och därifrån till någon annan. En tyngd lade sig till ro för några timmar framöver.